Dagens citat
"Ska man förändra något måste man ju vara en del av det man förändrar. Annars går det ju inte!"
/Dan Salomonsson
... med tanke på lämna-lida-förändra samtalen.
/Dan Salomonsson
... med tanke på lämna-lida-förändra samtalen.
posted by joelh at 11:16
3 Comments:
Helt sant! En annan sanning är att "Man kan bara ändra sig själv." Visst kan man försöka ändra på andra och annat. Men det enda man faktiskt kan förändra är sig själv.
Jag håller inte med. Klart man förändrar saker man inte är en del av. Det beror ju klart på vad man menar med att vara en del av men som jag tror det menas här så tycker jag det inte stämmer.
Jag menar förändrade inte Hedenius hur vi svenska kristna ser på vår tro trotts att han själv inte var kristen? Eller förändrar inte knutby Pingströrelsen även efter man sagt att den inte tillhör rörelsen?
Nu tog jag upp ganska negativa förändringar(kanske inte nödvändigtvis Hedenius men..) men en Församling som bara låter sig formas av inre strömningar har ju helt förlorat chansen att vara en röst i samhället. Församlingen tillhör inte sina medlemmar. Om jag kommer och ska förändra församlingen utifrån mig själv är det ju fruktansvärt fel. Församligne tillhör Gud och så gör också alla som kallar sig kristna. Det är alltså Gud som ska stå för förändringen. Men Gud är inte inom Pingströrelsen. Gud är mycket större. Så om vi tror oss ha sett brister i Pingst eller andra frikyrkor är det för att vi tror oss att Gud har uppenbarat sig på ett annat sätt.
Men visst är det mer trovärdigt att vara en del av det man kritiserar. Att våga gå in och i det bli delaktig i problemet som man vill ändra på. Ungefär så som Jesus gjorde.
samm: håller med, men jag tänker inte på orden deskriptivt ("så funkar det alltid") utan snarare normativt ("så borde det vara"). det är både självklart och nödvändigt att låta sig förändras (i någon mån) av de/det som finns utanför. Aktiva förändringsprocesser bör gärna drivas av dem som finns innanför i någon mening. Men inte här är det absolut - för stora sanningar gäller ofta att motsatsen också är sann! Det är klart att en rörelse måste hantera yttre kritik och ta intryck av den. Det är klart att de som väljer att lämna en rörelse också har en röst när det gäller dess framtida inriktning; en viktig röst dessutom.
Citatets kontexten är för mig följande: För en själv: att inse att en rörelses brister kan bli ens kallelse. Och från rörelsens sida: att inse att dess kritiker snarare är dess bästa vänner, inte värsta fiender.
Men jag förstår att inte alla gör denna läsning; vi kommer ju till en text från från olika håll!
Skicka en kommentar
<< Home